Trygghetsvandring i Hökarängen

En trygghetsvandring är en promenad där boende, gärna tillsammans med styrelsen, går runt i och kring husen och noterar vad som känns otryggt eller fungerar dåligt. Det kan vara en trasig lampa, en port som inte går i lås eller en buske som skymmer en gångväg. Här beskriver vi hur en förening eller en grupp grannar i Hökarängen kan lägga upp en sådan vandring.

Vi har inte hittat någon uppgift om vem som anordnar trygghetsvandringar i Hökarängen eller hur man anmäler sig. Vill du veta om det planeras någon, fråga Farsta stadsdelsförvaltning eller lokalpolisen. Men en förening behöver inte vänta på någon annan, den kan göra en egen.

Hökarängen i korthet

Hökarängen hade cirka 9 600 invånare 2017. Bebyggelsen domineras av bostadsområden byggda 1946–1954, och består till största delen av lamellhus i tre till fyra våningar, kombinerat med enstaka punkthus. Den dominerande byggherren var allmännyttan. Hökarängens centrum var det första förortscentrum i Sverige som planerades trafikseparerat, med en bilfri gågata. Området har också nyare inslag. År 2008 började Svenska Bostäder bygga Stockholms första passivhusprojekt med hyresrätt här.

Lamellhusen ger många portar med få lägenheter i varje, gårdar mellan husen och källare under. Det är just de miljöerna en trygghetsvandring brukar handla om.

Vad ni tittar på

Portar och entréer

• Går porten igen av sig själv och går den i lås?
• Fungerar belysningen vid entrén och i trapphuset?
• Finns det cyklar eller barnvagnar i trapphuset? Brandskyddsföreningen skriver att sådant inte ens tillfälligt ska förvaras där.

Källare och förråd

Polisen råder fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås och att se över belysningen i källaren. I flerbostadshus är det enligt Stöldskyddsföreningen viktigt att bara behöriga har tillträde till vinds- och källarutrymmen, och dörr och karm till allmänna utrymmen kan behöva förstärkas med brytskydd.

• Är källardörrarna låsta?
• Finns det förråd utan hänglås?
• Är lamporna hela, och tänds de där man behöver dem?

Gården

• Är gångvägarna upplysta?
• Finns det buskar eller staket som skymmer sikten?
• Är cykelställ och soprum placerade så att man ser dem från fönstren?

Efter vandringen

Skriv ner allt ni har sett och ordna det efter vem som ansvarar. Det föreningen själv äger tar styrelsen hand om. Det som gäller gator, parker och belysning på allmän mark skickar ni till Stockholms stad. Boende ska enligt polisen anmäla trasiga lås eller dörrar till fastighetsägaren omgående, så vänta inte till nästa möte med det som är akut.

Vill ni fortsätta samarbetet kan ni starta grannsamverkan. Samverkan mot brott skriver att grannarna, när de är överens, kontaktar den lokala polisen på 114 14 för utbildning och skyltar.

Om ni hittar något som inte kan vänta

Ibland upptäcker man något under vandringen som kräver åtgärd direkt, till exempel en granne vars lägenhetsdörr har brutits upp. Vid inbrott eller försök till inbrott i bostad uppmanar polisen att man ringer 112, så att polisen snabbt kan komma och säkra bevis. Polisen råder också att kontakta en låssmed eller en dörrleverantör när dörren är uppbruten. Går dörren inte att låsa, och förvaltarens jour inte svarar på kvällen, kan grannen behöva en låssmed i Hökarängen som har kvällsjour för att få den låst över natten.

Samma metod i grannområdena

Metoden fungerar likadant i andra delar av Söderort. I Hammarbyhöjden har de funktionalistiska smalhusen vanligen källare men ingen vind, så där handlar en vandring ännu mer om källardörrar och förrådsgångar. Hittar ni en uppbruten källar- eller lägenhetsdörr där som inte går att stänga, kan låsjouren i Hammarbyhöjden säkra den medan polisanmälan görs via polisen.se eller 114 14.