Hammarbyhöjden: hus, gårdar och portar

Hammarbyhöjden är ett av Stockholms tidigaste funktionalistiska bostadsområden. De ljusa, smala husen på höjden har gett området smeknamnet "den vita staden". För den som bor här i dag är husens byggsätt mer än historia: det påverkar hur portar, källare och förråd ser ut och fungerar. Här går vi igenom området och vad det betyder i vardagen.

Hammarbyhöjden i korthet

Hammarbyhöjden började bebyggas 1935, och de första familjerna flyttade in 1936. Vid utgången av 2025 hade stadsdelen 10 701 invånare. Den hör till Skarpnäcks stadsdelsområde, som hade 46 415 invånare vid utgången av 2022. Hammarbyhöjdens tunnelbanestation öppnade 1958.

De allmännyttiga bolagen har funnits här från början. Stockholmshems allra första bostäder låg vid Roslagstull, i Traneberg och i Hammarbyhöjden. Familjebostäder bildades den 26 februari 1936, och de första hyresgästerna flyttade samma år in i barnrikehus, bland annat i Hammarbyhöjden. Svenska Bostäder beskriver hur många barnrikehus byggdes här, alltså bostäder till subventionerad hyra för mindre bemedlade familjer med många barn. Under första halvan av 1990-talet uppförde Svenska Bostäder dessutom runt 300 nya bostäder i området.

Svenska Bostäder skriver att Hammarbyhöjden har kallats "den vita staden" sedan 1930-talet.

Smalhusen

Norra Hammarbyhöjden är ett tidigt exempel på Stockholms funktionalistiska smalhusområden. Smalhusen var vanligen tre våningar höga, hade källare men ingen vind och var omkring 9–10 meter breda. Det ger några typiska drag:

• Få lägenheter per trapphus. Grannarna i en port är få och känner ofta varandra.
• Många portar. Ett långt smalhus har flera entréer, var och en med egen dörr och eget lås.
• Allt förråd i källaren. När det inte finns någon vind hamnar förråd, cykelrum och ofta tvättstuga i källaren.

Källaren är husets känsliga del

Eftersom smalhusen saknar vind samlas de boendes förråd i källaren. Det gör källardörrarna och förrådsgångarna till de viktigaste platserna att hålla under uppsikt.

Polisen råder fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås och att se över belysningen i källaren. Boende bör enligt polisen inte förvara stöldbegärliga saker som dyra verktyg och elektronik i källarförrådet, och cyklar bör ha extra lås även inne i förrådet.

Stöldskyddsföreningen skriver att det i flerbostadshus är viktigt att bara behöriga har tillträde till vinds- och källarutrymmen, och att dörr och karm till allmänna utrymmen kan behöva förstärkas med brytskydd. I ett hus från 1930-talet kan källardörren vara gammal, och det kan vara värt att låta styrelsen se över den.

Brandskyddsföreningen råder dessutom att kontrollera att vinds- och källarförråd inte är överbelamrade och att rensa regelbundet. En städdag i källaren är både brandskydd och ett tillfälle att se om något förråd står olåst.

Portarna

Med många portar i varje hus blir det också många dörrar som ska fungera. Stöldskyddsföreningen påpekar att obehöriga kan smita in när porten öppnas. Kontrollera att porten går igen av sig själv och att låset går i, och säg till styrelsen eller värden direkt om den inte gör det. Har huset gått över till taggar är det enkelt att spärra en tagg som försvunnit.

Trapphuset

Smala trapphus blir snabbt trånga. Brandskyddsföreningen skriver att cyklar, barnvagnar, tidningspapper och kartonger inte ens tillfälligt ska förvaras i trapphuset. Det gäller extra mycket i ett hus där trappan är den enda vägen ut.

Bra att veta

• Pågående brott eller fara: ring 112.
• Anmälan i efterhand eller tips: 114 14 eller polisen.se.
• Trasiga lås och dörrar anmäls till fastighetsägaren omgående.
• Bor du i bostadsrätt: läs stadgarna för att se vem som ansvarar för lägenhetsdörr och lås.