Portkod och porttelefon – regler, byte, säkerhet

Portkoden är kanske husets mest delade hemlighet. Den står i välkomstbrevet till nya grannar, den lämnas till barnvaktar och hantverkare och den skrivs in i beställningar från matbutiker. Det gör vardagen enkel, men det gör också koden svår att hålla under kontroll. Här går vi igenom hur portkod och porttelefon fungerar, när det är dags att byta kod och vad man kan göra för en tryggare entré.

Portkod, porttelefon och tagg

I många hus finns tre sätt att komma in genom porten:

• Portkod. En sifferkod på en knappsats. Ofta gäller den bara dagtid, och på kvällen behövs tagg eller nyckel.
• Porttelefon. En besökare ringer upp lägenheten. Med en porttelefon kan den boende fjärrstyra portens lås och släppa in besökaren, utan att gå ner.
• Tagg eller nyckel. För de boende. Läs mer i vår artikel om passersystem.

Kombinationen avgör hur sårbar porten är. En kod som gäller dygnet runt är bekväm men ger alla som känner till den fri tillgång även på natten.

Därför sprids koderna

Det är lätt att koden hamnar hos fler än man tänkt. Enligt TV4 har polisen varnat för att inbrottstjuvar drar nytta av att portkoder sprids när de lämnas ut till hemleveranstjänster. När en kod en gång har skrivits in i en app eller lämnats till ett bud vet man inte längre hur många som har tillgång till den.

Stöldskyddsföreningen påminner dessutom om att obehöriga kan smita in när porten öppnas, oavsett hur bra koden är. Den som går in bakom en boende behöver ingen kod alls.

När ska koden bytas?

Vi har inte hittat någon gemensam regel för hur ofta föreningar eller värdar i Söderort byter portkod Det är styrelsen eller fastighetsägaren som bestämmer. Några tillfällen när det är rimligt att byta:

• När koden har spridits till många utanför huset, till exempel efter en större renovering med många hantverkare.
• Efter ett inbrott i källare eller förråd, om det finns misstanke om att någon kommit in med koden.
• När många har flyttat ut under en kort period.
• Med jämna mellanrum, enligt en rutin som styrelsen bestämmer.

En fördel med koder och taggar är att de är lätta att ändra. Stöldskyddsföreningen skriver att tagg och kod är enkla att spärra om en tagg inte lämnas tillbaka, till exempel vid flytt.

Så delar du koden klokare

1. Använd porttelefonen när det går. Då släpper du själv in besökaren och koden behöver inte lämnas ut.
2. Lämna inte koden i öppna meddelanden eller på lappar i brevlådan.
3. Fråga om tillfälliga lösningar. Vissa system har tidsbegränsade koder eller budkoder som styrelsen kan aktivera.
4. Säg till styrelsen om du vet att koden har spridits.

Porten i sig

En kod skyddar inte om porten inte går i lås. Polisen råder fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att se till att entré- och källardörrar har fungerande lås. Kontrollera att porten stänger av sig själv, att dörrstängaren inte är för svag och att låset faktiskt går i. En port som blir stående på glänt är en vanlig väg in till förrådsgångar och cykelrum.

Tänk också på brandskyddet. Brandskyddsföreningen skriver att cyklar, barnvagnar, tidningar och kartonger inte ens tillfälligt ska förvaras i trapphuset. Ett fritt trapphus gör det också lättare att se om något är fel vid porten.

Om du har glömt koden

Har du glömt koden, eller fungerar inte knappsatsen? Försök med taggen eller nyckeln, ring en granne via porttelefonen eller kontakta förvaltarens jour. Skriv inte upp koden vid porten eller på nyckelknippan.

För styrelsen

• Bestäm en rutin för kodbyte och informera de boende i god tid.
• Begränsa dygnet runt-koder om huset har taggar.
• Se över dörrstängare och lås på porten regelbundet.
• Ta upp portfrågor på stämman, så att alla förstår varför rutinerna finns.

En portkod är ett enkelt skydd som fungerar bäst när den delas sparsamt och porten faktiskt går i lås.