Säkerhetsdörr i BRF: tillstånd, krav och vem som betalar

En säkerhetsdörr är en av de vanligaste förbättringarna som bostadsrättsägare funderar på. Den ger ett starkare skydd mot inbrott och ofta också bättre ljudisolering mot trapphuset. Men i en bostadsrätt är ytterdörren inte bara din sak. Den sitter i föreningens hus, den vetter mot ett gemensamt trapphus och den är en del av husets brandskydd. Därför är det några frågor du behöver reda ut innan du beställer något.

Börja med stadgarna

Det finns ingen regel som gäller för alla föreningar om vem som äger och ansvarar för lägenhetens ytterdörr. Bostadsrätternas organisation skriver att det är stadgarnas uppgift att definiera vad som hör till lägenheten, och att det är föreningen som beslutar om allt som påverkar fastighetens yttre. Hur ytterdörren räknas skiljer sig alltså mellan föreningar.

Bostadsrättslagen ger grundprincipen: den som har bostadsrätten ska på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, men stadgarna kan fördela ansvaret närmare. Så det första steget är alltid att läsa föreningens stadgar, och gärna en eventuell ansvarsfördelningslista som styrelsen tagit fram.

Dörren och låset kan ha olika ägare

Ett vanligt upplägg är att dörr och lås hanteras olika. Enligt HSB:s normalstadgar från 2011 är lägenhetens ytterdörr och karm föreningens ansvar, medan låset är bostadsrättshavarens ansvar att åtgärda. I en sådan förening kan du alltså byta cylinder eller låskista på egen hand, men inte dörrbladet.

Andra föreningar gör tvärtom. I en HSB-förening i Bandhagen är både ytter- och innerdörr bostadsrättshavarens ansvar när man byter till säkerhetsdörr. Det exemplet visar att samma bolag kan ha olika regler i olika föreningar, och att du inte kan utgå från hur det var i din förra bostad.

Krav som föreningen ofta ställer

Även när du själv betalar dörren kan föreningen ställa krav. Några vanliga:

• Utseende. Föreningen i Bandhagen kräver att ytterdörren ser ut som övriga dörrar i fastigheten och trapphuset. Många föreningar vill att trapphuset ska se enhetligt ut, särskilt i hus med kulturhistoriskt värde.
• Brandklass. Enligt svenska Wikipedia ska säkerhetsdörrar till lägenheter i flerbostadshus vara brandklassade i klass EI30. Lägenheten är en egen brandcell, och dörren måste hålla ute brand och rök en viss tid. Kontrollera gärna detta med föreningen och leverantören, eftersom det är Boverkets regler som gäller.
• Klassning i övrigt. Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade, och att du därför ska höra med fastighetsägaren innan du byter. Lås på en klassad dörr får inte bytas hur som helst, eftersom klassningen gäller dörren som helhet.
• Låssystem. Om huset har ett gemensamt låssystem kan föreningen vilja att den nya dörren får en cylinder som passar systemet.

Krävs styrelsens tillstånd?

Bostadsrättslagen räknar upp åtgärder som inte får göras utan styrelsens tillstånd, bland annat ingrepp i bärande konstruktion och annan väsentlig förändring av lägenheten. Ett dörrbyte i en befintlig öppning är inte alltid en sådan åtgärd, men eftersom dörren påverkar trapphuset, brandskyddet och husets yttre kräver nästan alla föreningar att du frågar först. Skicka en skriftlig ansökan med modell, klassning och färg, och vänta på ett skriftligt svar.

När föreningen själv vill byta alla dörrar

Ibland är det föreningen som tar initiativet och vill byta samtliga lägenhetsdörrar till säkerhetsdörrar. Enligt Familjens Jurist ska beslut som innebär väsentliga förändringar av hus eller mark fattas av föreningsstämman, och om ett beslut innebär att en bostadsrättslägenhet förändras krävs bostadsrättshavarens godkännande. Det är därför vanligt att ett sådant projekt först diskuteras på en stämma. Fråga styrelsen hur kostnaden fördelas, om den tas ur föreningens underhållsfond eller läggs på avgiften, och vad som händer med den som redan har en säkerhetsdörr.

Vem betalar?

Svaret följer av ansvarsfördelningen:

1. Om dörren är föreningens ansvar och föreningen byter alla dörrar betalar föreningen, och därmed indirekt alla medlemmar via avgiften.
2. Om dörren är föreningens ansvar men du själv vill ha en starkare dörr än standard, betalar du normalt själv och behöver styrelsens godkännande.
3. Om dörren är din, betalar du, men föreningen kan fortfarande ställa krav på utseende och brandklass.

Spara kvitton, ritningar och styrelsens beslut. Det underlättar vid en framtida försäljning, när köparen vill veta vad som är gjort och om det var godkänt.

Sammanfattning

Läs stadgarna, fråga styrelsen skriftligt, välj en dörr med rätt brandklass och ett utseende som passar trapphuset, och se till att låset passar husets system. Då blir säkerhetsdörren en förbättring både för dig och för föreningen.