Bostadsrätter i Farsta: byggåren och vad de betyder för dörrar och lås

Den som köper en bostadsrätt i Farsta köper nästan alltid en lägenhet i ett hus som har några decennier på nacken. Det är en del av charmen: genomtänkta planlösningar, gröna gårdar och närhet till centrum. Men husets ålder påverkar också dörrar, lås och gemensamma utrymmen. Här går vi igenom när de olika delarna av Farsta byggdes och vad det kan betyda för dig.

När byggdes Farsta?

Det moderna Farsta började planeras redan på 1940-talet och byggdes under 1950-talets senare hälft. Svenska Bostäder började 1956 bygga 124 lägenheter i Farsta och, tillsammans med ett konsortium, ett centrum. I området planerades omkring 10 000 bostäder. Farsta Centrum var tänkt som Söderorts motsvarighet till ABC-staden Vällingby, och det invigdes den 23 oktober 1960.

I Farsta Strand uppförde Svenska Bostäder 740 lägenheter, med inflyttning 1960–1961. Bebyggelsen där bestod av niovåningshus och trevånings låghus.

Grannområdena

• Hökarängen är äldre. Bebyggelsen domineras av bostadsområden byggda 1946–1954, till största delen lamellhus i tre till fyra våningar med enstaka punkthus.
• Svedmyra och Tallkrogen fick sina flerbostadshus från 1949, när Svenska Bostäder började bygga 60 hus med plats för nästan 900 lägenheter, i huvudsak i tre våningar.
• Sköndal har en annan karaktär. Stadsplanen för Norra Sköndal tillät radhus och kedjehus.

Vi har inte hittat någon aktuell källa för hur stor andel av lägenheterna i Farsta, Sköndal och Tallkrogen som i dag är bostadsrätter, så det skriver vi inget om. Många hus byggdes som hyreshus, och upplåtelseformen kan ha ändrats sedan dess. Fråga mäklaren eller föreningen om husets historia.

Vad husens ålder betyder för dörrarna

Ursprungliga eller utbytta dörrar

Ett hus från 1950-talet har ofta hunnit byta lägenhetsdörrar minst en gång. I en del trapphus sitter fortfarande äldre dörrar kvar, i andra har föreningen bytt alla på en gång. Det kan också finnas trapphus där vissa lägenheter har säkerhetsdörrar och andra inte.

Fråga föreningen:

• Är dörrarna ursprungliga eller utbytta, och i så fall när?
• Är de brand- och inbrottsklassade?
• Finns det krav på utseende om man vill byta?

Enligt svenska Wikipedia ska säkerhetsdörrar till lägenheter i flerbostadshus vara brandklassade i klass EI30. Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade, och att lås på en klassad dörr inte får bytas hur som helst. I äldre hus kan föreningen därför ha särskilda regler för vilka dörrar som får sättas in.

Lås och låssystem

Lås slits, och nycklar sprids över åren. Stöldskyddsföreningen råder fastighetsägare att ha kontroll på hur många nycklar som är i omlopp, och att byta lås om det är oklart eller om låsen börjar bli gamla. I ett hus som har haft många ägare och hyresgäster sedan 1950-talet är det inte konstigt om ingen riktigt vet hur många nycklar som finns. Det talar för att byta cylinder vid inflyttning, och för att föreningen ser över låssystemet med jämna mellanrum.

Källare, förråd och portar

Hus från den här tiden har ofta källare med förråd, tvättstuga och skyddsrum. Källarna byggdes för en annan tid, med enkla träförråd och ibland dålig belysning. I flerbostadshus är det enligt Stöldskyddsföreningen viktigt att bara behöriga har tillträde till vinds- och källarutrymmen, och dörr och karm till allmänna utrymmen kan behöva förstärkas med brytskydd.

Portarna har också ofta bytts. Många föreningar har gått över till taggar och passersystem, medan andra har kvar nyckel och kod. Läs mer i våra artiklar om passersystem och om portkod och porttelefon.

Låghus och höghus

I ett trevåningshus är det få lägenheter per trapphus, och grannarna känner ofta varandra. I ett niovåningshus är det fler som delar port och hiss, och det kan vara svårare att veta vem som hör hemma där. Det påverkar hur viktigt det är att porten går i lås och att koden inte sprids.

Checklista för dig som köper

1. Be om föreningens underhållsplan och se när dörrar, portar och lås senast byttes.
2. Fråga om lägenhetsdörren är klassad och vem som ansvarar för den.
3. Kontrollera om huset har ett gemensamt låssystem.
4. Titta på källare och förråd vid visningen.
5. Planera för ett cylinderbyte efter tillträdet.